Ett gränsdragningsproblem

drogtest

Idag har det blivit allt vanligare att vi exponeras för droger och alkohol. Det är numera nästan ett krav att man behöver lämna drogtest på arbetsplatser och i skolor.  Det är nästan lite skrämmande att man behöver göra det och bevisar att användandet av droger blivit mer och mer accepterat i vårat land. Med det menar jag inte att det blivit legaliserat utan att det finns en större förståelse för att människor använder droger. Man blir inte längre häpnad och chockad utan en mer suckande acceptans som inte längre gör oss bestörta. Frågan är då om vi har varit alltför rigida förut och slagit på stora trumman för hårt och skrikit i megafoner om drogers farlighet. Bör vi kanske ändra vår ståndpunkt och acceptera att vi kanske bör ha en liberalare syn på kemikalier i våra liv. Det skrivs ju ut fler och fler mediciner till oss medborgare. Är man deprimerad får man piller, är man rastlös får man ett annat, är man trött finns ett tredje och kan man inte sova finns ett fjärde.

Det är ju så att medicinen många gånger räddar våra liv men finns det ett gränsdragningsproblem där vi människor blir alltför bekväma och inte orkar att göra det som krävs av oss och istället hellre tar ett piller för att få en snabb effekt och slippa känna på de jobbiga känslor som vi människor har. Jobbiga känslor som sorg, skam, ångest har ju faktiskt en funktion att fylla i våra liv, utan dem vore vi inte människor och vi vandrar runt i ett töcken.  Är vi alltför villiga att hitta en enkel väg ut när vi brottas med de problem vi ställs för i livet.

Jag tänker på TV-inslaget där man varnade om att utskrivning av Theralen till barn under fyra år skjutit i rekordhöjd och att det inte fanns någon direkt forskning och rekommendationer på att det var ett korrekt och säkert sätt att behandla sömnproblem hos barn. Det är ju flera som varnat för detta och tycker att det är att jämställa med barnmisshandel. Det kan ju vara så att det är behövligt och behjälpligt i vissa fall men att det ökar så lavinartat är ju skrämmande. Kan det vara så att i vårt stressade samhälle finns inte riktigt tid till de små och deras utåtagerande och svårighet att falla i sömn är ett skrik på se mig, här är jag, lämna mig inte igen nu när jag har dig här hos mig!

Det kanske är så att tanken på barnkörkort som man hade en gång i tiden och var på löpsedlarna var eviga dag kanske inte var så dumt. I alla fall borde man kunna få utbildning i barnuppfostran för de som vill, en förlängning och utökning av barnavårdscentralen. För likadant där är vi ju endast intresserade av att följa upp det kroppsliga. Vi väger, mäter, kollar syn, hörsel men det själsliga får stå åt sidan och hamna vid skranket. Skulle det inte kunna finnas en frivillig utbildning för de som lämnat ett positivt graviditetstest. En utbildning om hur vi värnar om livet, hur vi möter våra mörka känslor och hur vi tillåter att de är en del av oss.

Leave a Reply